Category Archives: Uncategorized

Ebola

Hemulen som bor i Mumindalen,

Helgat må din förstoringsglas vara

Komme ditt trädgårdsland,

Må din växtsamling växa.

Jag har jobbat fram en mental game plan sedan ifjol och där står det att varje problem kan ses som ny utmaning och varje gång jag misslyckas har jag fått ett tillfälle att lära mig något nytt. Förra året brottades jag mycke med frustration, nu känns det att jag kommer brottas en hel del med min tålamod. Tålamodet är inte min starkaste sida, och det blir ännu svagare när jag är trött eller hungrig och när jag är trött och hungrig är det säkraste att försvinna och snabbt. Helt plötsligt har jag fått extra många människor runt om mig som behöver extra förklaring för allt. Jag kan förklara och jag klarar av att böja ståltråd om det behövs. Ganska ofta orkar jag även förklara saker med en bräckjärn, men nu känns det att jag får börja jobba med en järnvägsräls när jag pratar med andra. Vad har jag gjort att förtjäna allt det här? O Heliga Hemulen, ge mig lite extra tålamod. Jag har en jädrans utmaning framför mig.

Hur är det möjligt att en människa vid 20-åres ålder kan inte använda dator och/eller helt vanliga dataprogram som t.ex. Word? Borde inte iPhone-generationen ändå ha lite koll på sånt? Eller är problemet det att dator har ingen pekskärm, du måste använda mus och du använder all din tid med sociala medier och har aldrig behövt använda datorn till annat än att surfa? Jag fattar om morsan behöver hjälp med att skapa pdf-dokumenter eller skriva ut ritningar i skala 1:1. Jag kan, nästan, förstå om någon kommer och frågar om zip-filer och undrar hur man kan öppna dom. Jag hjälper gärna mormor som är 80år och vill läsa och svara e-mail på jobbet. Men herreminjävel när jag måste göra en lathund om det hur man använder word för människor som är född på -90-talet…

Undrar om jag ska dra en snabb språkkurs och lära mig lite spanska och italienska. Så bra är jag redan både i spanska och italienska att jag förstår det mesta kunderna skriver till mig när det gäller levnadsintyg, adressändringar, läkarintyg m.m. Man förstår otroligt mycke om man bara orkar läsa genom texten och har en liten aning vad det kan handla om. Skulle va kul om man även kunde svara på rätt språk.

Jag kan inte förstå varför folk kommer till jobbet om dom är förkylda. Dra hem för helvete och sluta smitta oss andra… Jag. Vill. Inte. Bli. Sjuk. Det är något skit som pågår just nu och vi hade ungefär 50% närvaro på jobbet idag. Och man hör hur alla sjuka människor runt om kring snyter, hostar och håller på att dö. Man skulle själv vilja dra hem eller åtminstone skaffa en egen steril bubbla där man kunde sitta och jobba. Kanske jag ska skaffa en sån där skyddsutrustning och dra på den när jag åker till jobbet på morgonen. Lungt och skönt och ingen skulle nog våga komma störa mig. Kjähkjäh. Najs. 20e och hela kostymen är din! Kanske jag tar en sväng förbi Varusteleka nästa måndag när jag ändå är i Finland och köper en sån?

 

6949

Advertisements

Zorro

Kommer ivrigt till jobbet strax innan halv sju och märker att ääääääntligen börjar det finnas någonting att göra. Glömde dock bort att jag inte får jobba full fart ännu… Nästan en timme innan morgonfikat och jag hade redan gjort allt för dagen. Tack och adjö. Får man åka hem nu? Det fick man ganska ofta göra i skolan, speciellt när sista lektionen var typ matte. ”Jag har gjort alla övningar, vad ska jag göra sen? Jag gjorde även alla läxor… Och extra uppgifter som fanns…” –Jaa, då får du nog dra hem…

Låg hemma början av veckan med en jädrans huvudvärk. Fan vad trögt att ligga hemma och stirra taket. Bokstavligen stirra taket. Gick inte kolla tv, gick inte sitta framför datorn, gick inte ens skriva en SMS utan att få lite extra ont. Och bli typ sjösjuk av att läsa en bok. Efter man har sovit först 14h på natten går resten av dagen ganska långsamt. Helt plötsligt börjar man hitta lite allt möjligt från det vita taket. Jag hade t.ex. aldrig märkt att någon har borrat hål i taket och reparerat det med spackel. Önskade att jag hade haft taket från Sixtinska kapellet ovan för mig. Hade nog varit lite roligare dagar hemma… Konstnärer är nog inte helt friska i huvudet. Undrar hur Michelangelo har lyckats måla alla freskon i taket? Och hur lång tid det har tagit..? (Visst, wikipedia vet. 4 år vs. 6 år.) Kul att måla taket för fyra års tid. Undrar om man inte blir trött på sitt arbete och vill börja om? Man får en ny superbra idé efter 2,5 år, får jädrans ångest och tycker man jobbar med helt fel idé och borde gjort något annat istället.

Vi hade det årliga kick-off med hela Endre. Teknikträning med ungarna och avslutade med en strafftävling. Det blev inte många mål då målvakterna var så himla bra..! Utmanade Corin lägga straff mot mig. Vi har ju tränat en hel del straffar på morgonträning och jag vet ungefär vad hon kan. Första straffen blir en snurra runt –zorro. Jag tog fika efter första snurren och var helt ute, men hon missar målet med några centimeter. Hon fick ta en repris och det blev ännu en zorro-straff och nu träffar hon målet. ”Tack att du inte tog den andra straffen..!” Öhh, jag som verkligen försökte ta den… Liksom man hade någon chans mot hennes straffar när hon får bra träff på bollen..?! Om jag tjuvar hit, lägger hon bollen dit. Även om jag vet att hon kommer zorra så vet jag inte hur fan jag ska ta den. Och jag har ändå tränat på det redan ett år… Lovar sluta när jag lär mig att rädda hennes straffar. Då har jag lärt mig allt och kan inte bli bättre. Man ska väl sluta på toppen?

Jag brukar fika med lite varierande folk på morgonen. Sitter ganska ofta med några hantverkargubbar och helt plötsligt hittar man sig själv jämföra hur man blivit av med sina fingrar. Klämma fast, såga av, skära bort, you name it. Vad hände? Men det var ju fingrar man behöver minst..? Tänk om man tappade bort dom fingrar i stället? Konstaterade att det är bättre att såga av än klämma fast, snabbare och snyggare slutresultat samt det finns en chans att man kan sy fast fingrarna tillbaka istället för att bara nöja sig och mata dom till katten. (usch) Jag kan nog vara ganska glad att jag sågade mina med cirkelsåg och jag lyckades inte förkorta mina fingrar mer än några millimeter. Men du är ingen riktig hantverkare om du har alla dina fingrar kvar. Eller hur var det nu..? Konstigt att man är ändå lite stolt över att ha varit klantigt och tryckt sina fingrar i en cirkelsåg.


Aina. Joka päivä.

Hyvää syntymäpäivää. Rakastan sua. Aina.


Inmurad

Fasen vad min hjärna kokar över idag. Det bara bubblar och bubblar mycke otydliga tankar och tankegångar och det värsta är att idag lever jag bakom en rejäl språkmur. Fattar inte hur man kan bara glömma bort så mycke ord helt plötsligt. Antingen jag hittar inte rätt ord eller sen kommer jag på ordet bara på ett språk och minns ingen bra översättning. Det största problemet är när jag kommer ihåg orden bara på finska. Vi är så duktiga att slå ihop ord och få nya, speciella meningar och om man vill översätta ordet måste man göra det med en hel mening. Körde in i väggen med ordet “rinnakkaistodellisuus” vilket betyder en parallell verklighet. Men när man börjar snacka om flera såna slutar svenska språket fungera. Flera verkligheter? Verklighet är visst likadant ord som vatten och musik, det går inte räkna, det finns ingen plural form, det finns bara en verklighet (fast…). Och parallell värld och universum är inte samma sak som verklighet.

Anledningen till det här är att jag börjar misstänka mer och mer att det finns parallella verkligheter vi lever i. En lika verklig verklighet som går i sidan om den verkligheten jag befinner mig i. Jag har drömt flera nätter om saker som kunde ha hänt på riktigt, kunde ha hänt om jag hade valt eller gjort nått på annat sätt. Drömmer om en annan verklighet. När man vaknar på morgonen är man totalt förvirrad och man måste kämpa att hitta sig till det riktiga verkligheten. Ringde jag honom? Har jag snackat med henne? Vad har jag gjort igår? Undrar varför jag känner mig så trött efter att levt dagen en gång till..?

Man blir lite glad när man äntligen får och kan använda på riktigt, in real life, sånt kunskap man lärde sig i skolan. Tänkte inte att jag skulle behöva göra en affärsplan på riktigt eller att jag skulle behöva SWOT:ta nått på riktig av en riktig anledning. Jag får nog gräva fram mina anteckningar och affärsplan och förstärka minnet.

Vi bodde i en nybyggd hotell i Umeå i helgen. Dom hade använt plast i inredningen, häftiga kompositskivor med belysning. Googla “Bencore”. Fan vad jag har snackat och slängt idéer senaste 4-5år om att använda plast med ljus i inredning men ingen hakar på. ”Ja, visst, kan va schysst idé.” Och nu går jag in i hotellrummet där badrumsdörr är gjort av en lila bencore-panel och sänggaveln är en orange panel som har en inbyggd belysning. Åtminstone jag tyckte att det var en väldigt läcker detalj i rummet. Fan ta er, jag har haft samma idé redan länge sen. Jag kan ta fram mitt allra första design-projekt vi gjorde i skolan och där hade vi en bastu-container som hade en bastu med mörk trädpanel och ljusgrön ”plastvägg” mot ”badrummet”. Med belysning.

Fy vad jobbigt va supertrött och rastlös samtidigt. Känns att insidan av kroppen vill åt fem olika håll samtidigt och utsidan av kroppen orkar inte göra ett skit. Jag vill att den här veckan bara slutar existera. Ibland vill man bara att livet skulle ha gått annorlunda, sakerna som finns skulle inte finnas, saker man har gått genom hade aldrig hänt, saker som inte finns hade funnits. En jävla dag och vecka man inte vill acceptera… Om jag bara kunde… Undrar hur fan jag klarar av att leva mitt liv, hur fan har jag kommit så långt redan, hur fan klarar jag av resten av mitt liv. Maybe some day…

Han kan han… Musikvärldens Einstein.

Fan vad det suger göra en dålig träning. Kände ganska fort att idag funkar det inte men “jag kan fan göra jobbet”. “Gör jobbet, gör jobbet, fan gör jobbet”. Försöker, kämpar men fan också när det känns att det är två av 17 som gör jobbet och en som försöker. Man vil bara slå hjälmen i golvet, sätta sig på läktaren och vänta att folk lär sig att träffa målet. Idag var vi verkligen värda en straffträning. Nya tag imorn. Redan 07:00. Minns inte om jag själv har fått göra straffträning tidigare, men som coach har jag några gånger straffat mina spelare. Om man fan inte vill göra jobbet med boll och klubba kan man lika bra springa en liten stund.


Under isen

Fanfanfanfan också. En dålig helg fick det sämsta avslut. Jag har tappat bort min andra vante… Helveteshelvete. Jag la dom i min väska efter uppvärmningen i Umeå. Jag grävde fram min bok på båda flygen så troligtvis det finns en ensam, vilsen vante kvar på något av flygplan. Det var mina hemmagjorda, absolut bästa löpvantar… Helvete. Och jag som inte tappar bort nånting någonsin. Blev jätte ledsen…

Jag gillar inte alls om WordPress användargränssnitt. Den är inte användarvänlig. Eller kanske ju, men passar inte ihop med mina vanor…

Fan vad det suger att va dålig. Eller kanske inte dåligdålig men att inte kunna prestera på sin egen nivå. Jobbar på att lära acceptera att jag får göra en dålig träning och inte va sur på mig själv men fan också att göra en dålig match. När man känner redan i uppvärmningen att det här går inte alls bra. Slår på plan-B och den inte funkar särsklid mycke bättre. När man använder 100% av fokuset att följa bollen och ändå märker man att jag vet inte var bollen är. Tjatar åt mig själv “Men jobba för i helvete” och sen när man lyckas få hjärnan med hyfsat bra, kroppen lyder inte alls dom kommandon man ger. Motoriken är bara helt bortblåst. Ser att skotten kommer dit, vet jag ska ha min hand/ben där och ändå händer det ingenting.

Alltså vad fan. På riktigt. I matchstatistiken står det 38 skott på mål från IKSU. Hur fan kan man räkna så fel? Jag har knappt fått röra bollen idag. Jag kunde inte ens hålla värmen under matchen och tänkte både efter första och andra perioden att min räddningsprocent ligger nånstans vid 50-60%. En liten tips bara: man ska räkna skott på mål och inte alla skott man skjuter. Om det hade stått 20 i skottstatistiken hade jag inte reagerat alls… Och jag borde inte ens gnälla att jag fick ca. 20% bättre räddningsprocent än i verkligheten…

Det här med att inte fått en helg och sovmorgon kommer straffas ordentligt i veckan. Trött som fan redan innan, det att man har jätte svårt att sova på bortaresorna och det blir inte heller några eftermiddags powernap… Inte alls bra. Kämpa fem tidiga morgon och få en ledig lördag, kämpa fem tidiga morgon till och få en hel ledig helg. Kanske hinner jag då städa och baka bröd. Jag kommer dö imorn… Kommer kanske upp vid sex men fan med den sista timmen på jobbet. Längsta timmen som finns.


Nattens ordmonster: Generationsskiftet

Varför allt kan inte bara funka så det borde? Istället för 20min ärende får man slösa bort 1h 20min därför att man först a) fattar inte att det inte funkar, b) försöker ta reda på varför det inte funkar och c) till slut hittar man omväg, går runt problemet och använder dubbelt så mycke tid till det ursprungliga ärendet. Säg “nej, du får inte” gör man det bara att visa att ja, visst kan jag. You can’t mess with the human nature. Puss och kram omvärlden, jag hatar dig förresten.

Jag fattar inte vart min tid försvinner. Vet inte om det är jag som går på slowmotion eller är det livet där ute som går fort som fan. Åtminstone går vi inte i samma takt. Hinner inte göra nånting, är fast med alla konstiga tider så som 8,5h arbetstid och minst 8+1h sömn. Och när man inte hinner få gjort allt man borde och ville, börjar man sno tid från sådana håll man inte fick och borde. Cruel, cruel life. Men jag har precis fått en extra, oplanerad ledig helg. En hel ledig helg och två (!!!) sovmorgon. Måste först dock klara av några upptagna helger, tidiga morgnar och några arbetsveckor bl.a. Skönt att ha nånting att se framemot.

Och en annan grej jag ser mycke framemot är att jag högg in på mitt obefintliga sparkonto och köpte en hjälmkamera. Hade kollat redan en och började snacka om ämnet med en kollega och snart kommer han med några bättre och nästa lika billiga alternativ. Köpte till slut en kamera från UK med 70e. Inte illa alls. Gör inte heller så ont om jag råkar slå sönder den. Nu blir det lååååång 7-14 dagars vänta tills jag får min ny leksak.

Fan vad skönt att få lite nya idéer och tankar efter man har snurrat med samma tankar 30 gånger fram- och tillbaka. Skönt när någon säger att “tänk på det här…”, “tycker att du ska göra så här…” och “undvik dom här misstagen…”. Tack. Inte så att det hade löst mina problem men nu vet att åt vilket håll jag ska ta mitt nästa steg. Och inte så att det steget är lätt att ta… “Hej mamma, jag vill att vi ska börja diskutera och planera generationsskifte i firman.” Känns att jag försöker simma med en 32kg kettlebell till andra sidan av Östersjön. Samtidigt är det skönt att jag är här och allt annat är där. Jag kan hålla en bra avstånd samt det är egentligen nu jag har tid att fundera och planera.

Fattar inte hur svårt det är att registrera rätta adress. Idag har Storbritanninen fått en ny stad “Souphamton”. Man behöver inte va snille att komma på att staden heter ändå kanske Southampton.

Vet inte om jag ska va orolig när jag kunde svara till en random fråga “vad fan är en paleontolog”. Allmän kunskap eller hur? Om man någon gång har varit sexåring och läst en bok om dinosaurier borde man också veta att det är paleontologer som gärvt upp Tyrannosaurus Rex & co.

Ojoj, vilken trevlig väder det är idag. En ordentligt höststorm, ösregn och jädrans blås. Tur att det är hemmamatch ikväll… Stackars dom som får åka båt idag.


Here we go again…

Playoffs is over, floorball season is over, my life is over. All schoolstuff is over, except the last and final project. I’m flying home to Finland next week and job at my mothers firm for 9 weeks. My goal is to come up with a new solution to a lamp that my grandfather made 30 years ago. He always said that “do it by yourself” when somebody asked if he could make one for them. Now I’m really gonna make one, or two, or four if I’m lucky. Wish me luck.


Disaster

I have faced a big disaster. My favorit pen broke up, it got jammed. My only pen I can write and draw. The only pen I feel the connection. I bought my pen about 7 yeras ago when I started highschool and it’s always been my favorit pen. I don’t know what I’m going to do now… Sniif. 😥

 


Nothing new under the sky…

Just reading, writing and saving plastic balls.

But I read a book. A really really good book I heartly recommend. Daniel H Pink’s A Whole New Mind – Moving from the Infomation Age to the Conceptual Age. Shortly it’s about how our society is going to chance when all the jobs are moving to Asia and how I can have my job in the future. How I can make my job to be needed there I am. Sounds boring but it’s amazingly interesting book and Pink writes very well. Took only 1,5 day to read it. When I started, I couldn’t stop. You should read it too!


@ Stockholm Furniture Fair

Our showroom 14 hours before Fair opens. Almost ready, but still much to do.

I’ll be back with more pictures after tomorrow.