Svartvinbärssaft

Bokföring är verkligen inte för mig. Eller åtminstone vår kursmaterial dödar den sista lilla minsta intresse och förståelse som kanske skulle kunna finnas nånstans om… Jag måste lämna in tre gigantiska uppgifter innan jag får delta i tentan som är exakt om en månad. Just nu försöker jag skriva en bokslutsanalys. Ska läsa ett bokslut, och skriva en analys på tre sidor och analysera saker som står i uppgiften. Dom här termerna som står på pappret finns givetvis inte i boken. Eller ju, dom finns men dom heter någonting helt annat. Och när man kan göra en match och läsa vad det betyder, hittar man max två meningar lång text som inte klargör någonting alls. Man blir så arg, så arg. Speciellt när det här är en av dom hundra andra väldigt ologiska och opedagogiska grejer i kursmaterialet.

Njah, nu har jag suttit och surfat en halv dag och letat efter förklaringar och något i klartext så att jag har en aning om vad jag ska ens börja analysera. Insåg ganska snabbt att det blir en lika spännande utmaning som att chatta på ryska, med hjälp at google translate. Egentligen jag har inte den blekaste aning vad jag skriver. Men kanske alla texter är rent hebreiska därför att ingen annan heller riktigt förstår vad dom skriver?

Min målsättning med jäkla bokföringskursen är att försöka gå där ribban är lägst. Jag behöver inte kunna allt. Jag behöver inte förstå allt. Jag får lämna in uppgifter som inte är ens nära perfekt. Jag behöver inte satsa på att få fulla poäng. Å andra sidan, jag har inte ens fått alla verktyg att kunna ens lära mig allt som står i kursens innehåll. Räcker att jag blir godkänt, och det blir man nog även om allt är inte rätt. Det är en utmaning att vara dålig med flit när man alltid har strävt efter att ha alla rätt. Ja, jag vet, jag är lite konstigt.

Fasen vad jag är nöjd när jag lyckades genomföra en hel, rätt så smart diskussion på norska/svenska. Jag pratade svenska och fick alla svar på norska, och förstod nästan allt! Samt när jag kollade på Viasats NHL-sändning på söndagkväll så reagerade jag på Håkan Loobs dialekt. Den där dialekten, den låter så himla bekant och passar inte alls in med dom andra dialekter. Han kan inte prata gotländska, nej? Neeeej, han kan inte va från Gotland. Han är ju i Färjestad… Googlar upp och lär mig att visst han är gotlänning och pratar flytande gotländska. När man är på Gotland och pratar och lyssnar alla gotlänningar, reagerar man inte dialekten eftersom den är liksom standard här. Men så fort man hör gotländska utanför sin vanlig miljö, börjar det ringa direkt i öronen.

Man brukar ibland få jätte konstiga graivings. Något år tillbaka jag var så fruktansvärt sugen för knäckebröd. Senaste halvt år jag har varit så hemskt sugen på svartvinsbärssaft. Alltså riktigt, självgjort svartvinbärssaft. Även om man går och handlar ekologist och “riktigt” svartvinbärssaft som innehåller “endast” svartvinbär och sjukt mycke socker så smakar det inte rätt. Och vad man blev glad när morsan hade fyllt på frysen hemma med saft och jag kunde dricka glas efter glas, liter efter liter riktigt, äkta svartvinbärssaft. Ååååh så gott. Morsan skrattar bredvid att lillebrorsan kör samma grej med lingonsaft. Det måste va nån typ av vitaminbrist?

Och vad glad man blir, efter många, många år (8 exakt), jag kan äntligen plocka mina egna bär, saft, sylt eller frysa in hela bär, i min egen frys och använda dom hela året runt. Jag gläds alltså av att få en riktigt frys till mitt nya kök. Jag sparar tusentals kronor att ha egna blåbär i frysen och göra blåbärssoppa och dricka egen saft. En liter blåbärssaft kostar lite under 20kr. Jag dricker lätt 2l per vecka. 40kr/vecka. Dryg 2000kr/år. På blåbärssoppa. Och alla hundralappar jag har lagt på svartvinbärssaft under vintern. Man ska väl va glad över små saker?

Det är spännande hur kroppen förstår att det är vår, och att våren betyder slutspel och någonting stort. Även om man kanske inte är helt med i matchen, så börjar en uråldrig känsla vakna i kroppen. Lite mer alert, gamla, sköna känslor dyker upp från minnet. Vi tränade i Södervärn i helgen, och helt plöstligt man bara känner hur allt faller på plats, allt är som det ska, det känns så tryggt, mysigt och skönt i Södervärns målområdet. Plötsligt inser man vad jag har gjort fel alla dom här månaderna, vad man måste justera och ändra för att kunna hitta mitt eget spel. Skönt att man förstår nu varför allt går lite snett och lite i otakt, och inte först efter säsongen. Nu har man ändå tid på sig att fixa till det.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s