Vardag

Jahap. Då var man i vardag igen. Tog ungefär två timmar igår när man kändes att jahap, här har jag nog varit också förr. Dagarna rullar på och på något sätt ganska tryggt när alla kör på med sina vanliga rutiner. Likasom jag. Fika-lunch-fika-hem. Jaja, bara tugga på.

Jag är mycke förvånad att allt funkade på en gång. Jag har nog tränat på att börja på jobbet (eller komma till jobbet efter julsemester) så många gånger att till slut har vi lyckats med behörigheter, korten, lösenord, datorer. Ibland har det kunnat ta upp till två-tre dagar innan mitt “konto” har börjat funka av alla möjliga anledningar som ingen riktigt har koll på. Sätta in kortet, komma in på datorn och inse att allt verkligen fungerar, kommer in på allt och har även behörigheter att arbeta. Fick endast ändra på ett lösenord som går ut efter tre månader. Utmärkt.

Jag gillar min bil. Verkligen. Jag har en vindruta som har såna värmetrådar så att när man sätter på värmen så värms rutan typ direkt. Tidigare har man först få stå på parkeringen 1-2min att blåset börjar värma rutan så att man ser någonting och oftast rutan är varm och torr exakt när jag svänger in på parkering på jobbet. Trettio sekunder och jag har knappt hunnit till första rondellen när vindrutan är redan varm och torr. Kommer spara sååååå många minuter under vintern! Det som dock är lite märkligt är att jag kan stoppa i en usb-minne i bilen och lyssna musik därifrån. Bilen kan dock mitt i låten bestämma att “jag känner inte igen filformatet”. Bugbug, dra ut minnen, stoppa tillbaka och så kör vi igen. Tills den bestämmer igen att nope, orkar inte igenkänna filformaten.

Cyklade här om dag och konstaterade att det är något speciellt på himlen på Gotland. Det är inte likadan som på fastlandet eller Finland. Kanske vi ser så mycke av det att det känns att det är inte samma. Ingenting som stör utsikten och man kan se så mycke horisont att man kan uppleva att jorden är rund. När man stirrar på himlen ser det verkligen ut att man befinner sig i en blå bubbla. Vad är det som gör att man upplever himlen som en sfär? Om jag skulle vilja måla himlen på papper så hur jag borde göra att få samma känsla? När jag ser på målningen så jag känner att jag står in i en bubbla. Från mitt perspektiv är det lika högt i taket från punkten jag står och från punkten som är 1km ifrån mig. Ändå kan jag uppleva skillnaden, även om det inte borde finnas någon, i praktik.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s