Djävulsknut

Vet inte riktigt vad är grejen med mina fingrar. Fick tidigare under våren en lite klapp på handen på träning och fingertoppen spricker och snart hade jag hela handen täckt med blod. Igår hände det igen. Greppar bollen ungefär samtidigt när en iksu-klubba försöker träffa bollen. Kände att jag fick ett lite hårdare slag. Ingen fara… fast *blubblubblub*. Blöder som in i helvete. Tejpa fast och tejpa tajt som fan. Efter 6min i andra perioden har fingret blött genom typ 10 lager av coachtejp och varje gång jag släpper handen ner värker det hela vägen upp till armbåge. Fan. Längsta perioden jag har haft på länge. När jag sedan kom hem och öppnade tejpningen så är jag inte alls förvånad av blodet och värket…

I min familj har vi fått snida med vassa knivar från första början. Mamma brukar alltid säga att bättre skära sig med en vass kniv så åtminstone får man snyggare sår och det blir lättare att sy fast alla borttappade fingrar. Kan bara konstatera att mamma, du har så rätt. Efter cirkelsågen hade jag väldigt snyggt och fin sår, efter en olycklig träff med en trubbig innebandyblad, not so nice. Fattar inte hur man lyckas spricka fingertoppen så pass illa att det hänger lite fel grejer åt lite fel håll… Tack och lov har allt fastnat hyfsat bra under natten så behövde jag inte börja fundera om man behöver gå klistra eller sy fast fingret… Bara ta en sväng förbi apoteket och fylla på tejplagret.

Var jätte länge sedan jag har pratat med lillebrorsan. Morsan är i Syd-Afrika och brorsan vikarierar i firman och försöker undivka konkursen den här veckan. Han hade sökt till flera skolor nu under våren, och man kan bli lite förbannad att han är så smart han är lat. Förra året hade han sökt också, men struntat i att gå till antagningsprov. Och missat platsen med endast 6 poäng. Nu har han ändå tänkt att delta i antagningsproven men verkar ha inte sådär jätte stor motivation att förbereda sig på något sätt alls. “Ska kanske byta batterier till miniräknaren och vässa pennan.” Fan, om han skulle göra lite mer så skulle han kunna komma in vart han vill.

Han satt på jobbet igår och hade hittat djävulsknutar. Han hade grubblat först en halv dag att hur han kan få loss en djävulsknut med tre bitar. Till slut hade han fått knuten loss och lyckats även få ihop den igen, efter några timmar. “Hehe, hittade djävulsknuten med 12 bitar! Har bara lite svårt att få isär alla bitar.” NEEEEEEEEEJ. STOP-STOP.STOOPPPPPPPPP du lilla idiotjäveln. Tänk ett, två, nej tre gånger om du verkligen vill slå sönder knuten du inte kommer få ihop igen. Tre bitars och sex bitars knutar kan man få ihop, men jag är ytterst tveksam att hans tålamod räcker till 12-bitars knut. Min tålamod går på yttregränser med 6-bitars knut. Han orkar inte ens lösa rubikkuben, och där kan man ändå plocka fram en miljon youtube-videor att hur kan man lösa den. Så snäll, lämna 12-bitars knuten i fred.

pirunnyrkki

Fan vad skönt att va ledig. Och skönt att kunna va ute och få sol i ansiktet. Var på spåret och sprang nästan 40min. Dock handikappsintervaller med jogg och gående vila. Frustrerande att inte kunna bara gasa på och springa, när det för en gångs skull känns lätt i benen och känns att stegen bara flyger framåt. Samtidigt vet jag att efter 15min kommer fullstopp, så det är värt att ha självdiciplinen och bryta ned passet till 1,5-2min bitar. Krönte passet med 100m ruschar i liten nedförsbacke. Kanske skönaste löppasset som finns dom där 100m intervaller. Känns att man är 20kg lättare och flyger framåt. Vet inte om man får så stor fysisk nytta av dom, men mentala känslan höjer man åtminstone till toppen.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s