Motorkäft

Puuh… Efter fem dagar med gudbarnet kom tystnaden och en fullständig kaos i min lilla lägenhet. Helt otroligt vart man kan sticka sina små gladdiga händer och lämna märken. Nu har jag åtminstone städat ordentligt och letat efter alla överraskningar som hon kanske har lämnat någonstans. Hittade inget större och hittade även båda mina telefoner och alla kylskåpsmagnet.

Träffade både Muminmamma och Pippi i helgen, vet inte hur man kan slå det? Det måste va också jobbigt att återgå till vardagen när vi har ätit glass varje dag.

Helt sjukt hur mycke energi det tar att va med småbarn. Dom har någon utomjordlig förmåga att göra precis och bara det dom inte får göra. Dvs. knappa på/av kaffebryggaren, röra på spisknappar, ta ett besök i kylskåpet, trycka på alla knappar i digiboxen eller tv, springa rakt i på bilvägen, hälla vattenflaskan i sängen… Och om man har tur, har man ett barn som kan göra en tvåtimmars monolog och bara prata. Och prata. Och prata. Så mycke att man börjar fundera alla alternativ med silvertejp… Motorkäften går inte stänga av utan hon pratar tills hon somnar.

Igårkväll somnade motorkäften vid tio och jag vaknar vid ett till ett väldigt märkligt oljud. Fanny hade börjat röra på sig i sängen. Hon var stilla 2sek, vände sig 360, var stilla 2sek, vände sig 360 om och om igen. Hon hade även krypit och studsat i sängen. Morsan hade kollat att hon sov hela tiden… Hon måste ha drömt om att leka i hoppborgen, åtminstone det såg ut så. Det finns vagn och stolar med selen, men varför finns det inga barnsäng med selen? Tänk om man kunde knyta fast alla barn i sängen så är dom där när dom ska va där. Ingen vandring, inga nattliga promenad, inga tidiga lekstund vid 05:30.

Brorsan hade vaknat någon natt och börjat lyssna att nu är det något tokigt på gång. Han hade kollat Fannys rum och märkt att hon är inte i sängen. Han hade hittat Fanny från verandan där deras hund Irma sover. Fanny hade stott där och ropat om och om igen “Immu vakta inte! Immu vakta inte!”.

Lämnade kompaniet till flyget på förmiddagen och kom hem och tänkte att jag var inte så trött. Städade och la mig i sängen för en liten stund, bara att vakna 1,5h senare. Nu är jag trött. Tack och lov jag har två veckor semester kvar så jag kanske hinner återhämta mig från den här veckan. Jag har även väldigt dålig samvete att jag har inte hunnit träna så mycke jag borde ha tränat. Efter att jag har lyssnat två månader “Du borde vila lite mer, en dag i veckan räcker inte”, så nu har jag “vilat” lite mer. Undrar bara hur mycke man borde vila om en dag i veckan räcker inte?

Undrar också hur fan klarar man av att träna när det är +31C i skuggan? Det är inte klokt med den här värmen…

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s