Tanka bilar

Är man gammal då när man inte hinner med tiden? När det känns att dagarna bara rinner iväg? Är man gammal då?

Klarade mig hem i måndags och åkte till Järvenpää och hälsade på brors familj. Nu var jag välkommen direkt och Fanny ville visa sitt nya rum till mig. Hon hade fått en ny säng och en bensintank från Bilarna-filmen. Och gissa bara vad jag gjorde hela kvällen? “Fanny tankar”, “Liisa tankar”, “Fanny tankar”, “ohhoo, Liisa fixa!”, “Liisa tankar”,”Fanny tankar”, “ohhhoo, Liisa Fixa!”. Och så tankade vi alla småbilar, alla större bilar, barnvagn, hennes “sparkmoppe”, några bebisdockar och ibland tankade hon sig själv också. Klockan var redan över nio på kvällen när jag sa att nu måste jag åka hem och sova, hon kollade mig en liten stund, gick upp, sprang till köket och gråtskrek “mammmaaaaaaaa!!”. Hon blev ledsen och jag fick inte ens kram, men jag fick ändå lov att jag får komma och tanka hennes bilar igen någon kväll.

Kuva

Vilken skillnad det är på jobbet. Märker det när jag ska sova min lilla tupplur efter jobbet. Under april vaknade jag max efter en timme. Nu har jag sovit tis-ons-tors sådär 2-2,5h och fått kämpa mig upp från sängen. I början av veckan gjorde jag lite skissmodeller för en bord-serie och idag gjorde vi första bordsben klar. Matbord, soffabord och en liten högre sidobord. Två första går tillverka utan större problem men fan också den tredje kommer ställa till det ordentligt. Vi funderade hela eftermiddagen hur vi ska lösa problemet, vi trodde vi hittade en lösning, gjorde ett prov och märkte att det gick åt helvete. 15mm tjock akryl har sånt jädrans kraft och när man vill böja den så trycket man får mot sig är enorm. Vi var två stycken som försökte hålla den lilla biten i rätt vinkel. Den riktiga biten kommer va 60cm bred istället för 15cm… I väntan på snilleblixt…

Åker imorn till Eerikkilä och jag har inte ens börjat fundera vad jag behöver med mig. Nu har jag inte ens fått schema så jag har ingen aning hur många träningar/matcher det blir, hur mycke jag själv hinner träna osv… Livet är svårt ibland. Speciellt när man har tappat bort packningsrutinen och allt ligger fortfarande huller om buller. Tur att jag ändå vet vart jag ska och första mötet är kl 18. Finns hopp även för strandbastun..!

Svängde förbi lösgodishyllan och tänkte att jag tar lite godisar… Över halv kilo fick jag med mig. Jag som inte ens äter godis i vanlig fall, men det blir varje sommar samma sak. Köper godis när det finns goda godisar i affären och när man har köpt godis, kommer man äta upp dom. Och sedan mår man dåligt långt efter.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s