Monthly Archives: February 2014

Kung Fu Koda

Oooooch där satt den. Äntligen! När jag kom på det, var det solklart och klockrent. Värd att vänta rätta idéer för några månader. Hade egentligen tänkt att skaffa en ny hjälm för denna säsongen men det blev inget när jag inte kunde bestämma lackering. Skissade första idéer i augusti, jobbade lite hårdare innan jul och körde in i väggen. Nu innan och under OS har jag fått roa mig med väldigt många OS-hjälmar och bladdrat lite extra. Hittade imorse en sjukt snygg NHL-hjälm. Lite annorlunda än det flesta brukar va. Väldigt enkelt, stilrent och helt grå. Men det är någonting som talar.

Kuva

Och äntligen började det också snurra i mitt huvud. Hjälmen ska vara en grå stenmur där någon har målat graffiti. Endre-loggan på andra sidan och kungfu-Koda kommer finnas på andra sidan. Helt plötsligt fick jag med mig det jag vill ha och it just makes sence. Från långt håll kommer det vara en mörk hjälm med stor Endre-logga. Från närmare håll kommer det finnas några till detaljer och jag hoppas det går få till graffiti-känslan ordentligt. En stil som är sjukt underskattad och dom som kan göra graffiti, fifan vad duktiga dom är.

Hihi, fasen vad jag är peppad. Synd att tiden rinner ur och jag har ingen chans att få ny hjälm för den här säsongen… Somethings are worth to wait. Och jag måste ändå komma på alla detaljer. Och fundera lite ska jag börja arbetet med att leta en sponsor som skulle vilja finnas med på hjälmen. (Och stå för kostnader… Snålapa.) Nu ska jag skissa lite till.

 

Advertisements

GSAA

I NHL är allt lite större, även målvaktsstatistik. Läste häromdag om deras statistik och dom räknar en GSAA (goals saved against average) siffra för målvakter. Typ en +/- statistik. Rask snyggt på tredje plats. Där får man lite mer kontext på målvaktstatistik och mitt arbete jämförs med hela ligans målvakter. Man måste veta snittet på räddningsprocent, skott på mål samt insläpta mål. Desto högre GSAA, desto bättre. Har du 0, är du precis så bra som en “medelmålvakt” i serien. Har du +23, menar det att du har räddat 23 mål mer än medelmålvakten hade räddat av alla skott du har fått på dig.

Kuva

Det som är lite klurigt är snittet på räddningsprocentet över hela serien. Jag har ingen lust att börja räkna manuellt det faktiska snittet, men har istället räknat alla våra egna matcher samt alla Kais Moras matcher. Jag snittar med .872 (finns en risk för räknefel), Kais Mora snittar med .856, våra motståndare med .798 och Moras motståndare med .743 och då skulle snittet va 81,2% från dom 48 matcher. Jag räknade GSAA med 0.825 som är ganska nära sanning, tror jag.

Moras målvakter har fått på sig 551 skott, släppt in 79 mål och får GSAA +17,425. (551×0,825=545,575, som är talet vi jämför med räddningar. 472-454.575=17,425).

Jag har fått på mig 590 skott, släppt in 77 och får GSAA +26,25. Om vi tar med alla våra matcher blir siffrorna 656/92 och GSAA +22,8.

Nu är jag inte helt säkert om jag tänker rätt, men om jag hade stått i Moras mål hade dom släppt in bara 70 istället för 79 mål. Fördelen med GSAA är ju att du kan ha sämre räddningsprocent men ändå har högre GSAA om du har fått mer skott på dig. Räddningsprocenten jämförs helt enkelt med din arbetsinsats. Det är ändå lite skillnad att ha 0.915 efter att ha fått 120 skott på sig än att ha 0.915 efter 875 skott.

Skulle faktiskt va intressant få den riktiga GSAA siffran för alla målvakter i serien. Ibland är matte och även statistik lite kul. Typ ikväll när jag inte har någonting annat klokt att göra. Räknade även en GSAA på alla matcher jag har stått och den stämmer faktiskt ganska bra med den känslan jag har haft från matcherna. Tycker också att GSAA siffran är ganska bra spegling över hela lagets prestation. Det är lättare spela bra, när alla andra runt om kring spelar också bra.

Kom på precis att det här är ju bra sätt att kolla om jag har spelat på min egen nivå. Första GSAA är jämfört med allmänna snittet, och den andra GSAA är jämfört med mitt eget snitt. T.ex:

Djurgården borta +4,99 (6-3 vinst), +3,016

Dalen borta -0,75 (4-5SD förlust), -1,8

IKSU hemma +2,44 (6-3 vinst), +1,096

Mora hemma +0.95 (4-5SD förlust), -0,52 

Uppsala borta -1,11 (1-4 förlust), -1,824

Falun borta -3,58 (7-8SD förlust), -4.672

Rönnby borta +2.91 (5-1 vinst), +1,944

Sala borta +3,42 (7-1 vinst), +2.328

För idag mot Täby är mitt eget GSAA +0,944 (allmänna +2,025) så jag kan väl säga att det var en bra match. Jag kan sluta va självkritiskt och bara hänvisa till mitt eget GSAA i framtiden. Siffrorna ovan speglar ganska bra hur jag tyckte mitt spel fungerade. Sedan är statistik alltid statistik och kan inte göra skillnad med en vanlig och stor räddning. Och den där siffran talar för varför jag var missnöjd t.ex. med Mora-matchen. Jag vet att jag var bättre än det…

Och om man ska utveckla vidare så skulle vi få helt annan tabell om man börjar fundera om jag “nollar” (räddar 87,2% av alla skott), eller om vi ställer en medelmålvakt i mål. Djurgården borta med medelmålvakt hade slutat 8-6 till DIF, med min “nollning” 3-3. Med nollning Falun borta hade matchen slutat 7-3 vinst, ändå vinst mot Rönnby och Iksu med min nollning, mot Dalen hade vi vunnit 4-3. Mot Uppsala hade förlusten varit snöplig 2-1.

Men nu ska snillen sluta och gå diska istället. Och äta pannkakor. Tack och adjö.


Glädje

Fasen vad jag är sugen att gå lägga mig, men vågar inte. Sov på eftermiddan och min 45min tupplur blev nästan två timmars tupplur när min diciplin svek mig. Äh, jag snoozar. Snooze. Snooze. Snooze. Snooze. Fan, stänger av hela skiten… Finns en liten risk att om jag ska sova en halv timme nu, kommer jag vakna om tre. Eller klockan tre på natten. Måste kämpa två timmar till och sen kan jag gå lägg mig ordentligt.

Jag glädjs och är lite avundsjuk. Vilken synd att Rask kunde inte spela igår. Tillbaka i kassen idag och 5-0 vinst mot USA. Undrar bara hur jäkla skönt det måste kännas. Och snacka inte om Teemu Selänne. Sjätte os-turnering och gubben är absolut en av Finlands bästa spelare. Den glädjen han har och visar är helt underbar. Man känner genom tv-skärmen hur han njuter av att spela hockey. Önskade jag hade samma förmåga.

Under den här OS-turneringen har jag hittat många nya kompisar och blir så fascinerad av flera målvakter. Jonathan Quick är verkligen quick. Otroligt snabba förflyttningar. Rasks balans och styrka. Henkes innan pucken kommer -arbete, dom atletiska ryska gummibandgubbar. Tänk att jag har faktiskt lärt mig en hel del från dom matcherna jag har sett. Eller lärt kanske inte, men äntligen förstått hur man kan utnyttja sin kropp på ännu bättre sätt genom att kunna vinkla dig rätt och fått en fördjupningskurs i “du måste se bollen (pucken)”. Kanske nästa säsongens största utvecklingspunkter? Jag är så avundsjuk på killarna som får stå där och visa till alla hur utomjordiskt grymma dom är. Inte riktigt samma sak att spela framför 140 pers i någon av Stockholms ödehallar efter jobbat 40 långa timmar och knappt synas i lokalmedia efter matchen.

Jag får gåshud av den bilden… Can I get some, please?

Kuva

 

 

Kuva

Tyckte den här bilden passar väldigt bra på dagen. Utmärkt sätt att börja dagen med en liten skratt runt frukostbordet. Den enda man minns från gårdagen är den hemska, hemska, fruktansvärda känslan att förlora. Och glädjen när man vet att det var inte säsongens sista match. Tror nästan att det var alldeles för länge sen vi har förlorat och varit dåliga och man mindes inte längre hur förjävligt det känns att förlora och göra en dålig insats. Nu har vi fått smaka på den och jag hoppas med hela mitt hjärta att alla känner som jag. Vinna är allt, men det är ingenting jämfört hur mycke man vill undvika förlora och få den jävla känslan igen.

Jag är överlyckligt att det är match imorn igen.

 

 

 


Aaaaarrr

Dagens första arrr blir för jobbet. Och andra, tredje och fjärde arrr och ARRRRgh går även till jobbet. Allt annat är glad och nöjd. Och visst är jag glad att jag har jobb och jag får lön varje månad, men börjar undra är det värd det om dagarna är så tröga som dom har varit och kommer att vara..?

Känner mig igen så fruktansvärt dum. Helt j-vla pucko. Varför en ekonomiskt och tidseffektiv människa är så fruktansvärt dåligt att dela upp sin energi? Jag kan och vet det väldigt bra att inte ödsla energi på sånt jag inte kan påverka (check), det är oerhört onödigt bli irriterad på sånt jag inte kan ändra (check), jag är helt jävla pucko när jag blir frustrerad på saker jag inte kan göra nånting åt (check, check, check). Eller överhuvudtaget blir frustrerad. Det är lika dumt som att ta två mils omväg till jobbet varje dag. Eller kasta bort en hundralapp varje gång jag tar en fika.

Och det är ju extremt idiotism att ödsla den lilla sista energin till att bli frustrerad på träning och va irriterad på sig själv efter träningen därför att man fick brottas en halv timme med sig själv, istället att göra något klokt. Kanske jag ska börja betala böter. Hundralapp varje gång jag blir frustrerad. Eller femhundralapp. Den enda nackdelen är ju att det finns ingenting jag vill som kan fås med pengar. Ingenting “nu ska jag spara pengar att —“. Bara sista två veckors tid hade jag fått ihop minst 5000kr. Kanske dubbelt-trippelt beroende om man väljer varje dag eller varje gång.

ARRRrrrgh. Och nu gör jag det igen. Pling 1-2-300kr till. I feel so stupid…


Justitiemord

Firade en bra helg med en hemlig aktivitet i form av curling i Slite. Sverige har av någon anledning fått en jädrans curlingfeber och alla är så insatta i sporten. Been there, done that säger en finsko. Vi hade samma curlingfeber några OS sedan. Minns inte när, men det var nog 8 år sedan? Ja, så det blev curling. Och jag blev totalt justitiemördat när ingen trodde mig att man får börja sopa efter den första blåa. Det finns ju inbyggda inställningar som mätar luft- och istemperaturen, friktion mellan isen och stenen, avståndet, vindriktningen, kraften i benen, vinkeln i armen och den 5m möjligheten man kan tydligen sopa för sig. Om man hade sopat mina stenar hade dom varit precis perfekta. Eller inte. But the rules must be obeyed.

Jaja. Och just det, vi vann ju… Roligt att prova olika sport men tycker ändå att det är is och skridskor som hör ihop. Dojor och sopkvast? Knappast. Istiden kan utnyttjas med ännu roligare sätt. Och fan vad jag har varit sugen att åka skridskor, men mina skridskor är i Finland och det finns typ inte tid och möjlighet för det.

Fyfan vilken tråkig dag på jobbet. Nu börjar jag verkligen bli less på min roll som kontorsråtta. Min kreativa hjärnhalva skriker av plåga när jag knappar siffror i systemet dagarna långa. Och man ska verkligen bli orolig när jag skissar frivilligt och har plockat även fram olika sorters pennor. Det är någonting som vill bli utsläppt. Har bokfört inbetalningar senaste veckor och det har blivit en jädrans skelettkalas på mina papprena. Först blev det bara skallar (arrrr), sen blev det ännu mer skallar, sedan fick skallarna en skelett och sedan började dom spela olika bollspel, röka pipa, gräva ner skatter och ha födelsedagkalas bl.a….

Fan vad jag vill bygga. Slipa. Borra. Känna materialet. Forma. Se hur arbetet går framåt och blir färdig och packa ner den i kartong och skicka vidare. Bli av med jobbet och börja med nytt projekt. Eller bara få en yxa i handen och göra ved. Känna hur bladet trycks genom trädet och känna den härliga doften. Men nej, det får man inte göra… Undrade idag varför jag var så förbaskad dålig humör på eftermiddagen, men det har varit jag igen som fick ta telefonsamtalen…

Får även byta plats imorn. Jag är lite osäkert om jag blir glad över det. Nya människor runtomkring, nya rutiner och sitta där det finns flera morgonmänniskor. Hela idén med att börja tidigt-sluta tidigt försvinner när man inte längre få sitta i lugn och ro det första 1,5h. Tycker jag. Life is shit. Ingenting emot andra, men det är bara så skönt att sitta ensam dom första timmarna, slippa snacka och flyta i sin egen bubbla. Måste nog skaffa en sån där stor hand där det står “Talk to the hand” och hänga upp den på mitt skåp.


Tandfen

Heyhey, det kommer Finland-Canada i tv. Vilken skön soffa-avslutning för denna helgen. Ser dock lite tungt för finskorna, men det hinner hända mycke under sista halv timme. Men tänk om man slog ihop Tuukka Rask och Henke Lundqvist. Gillar Henkes arbete innan räddning, men Rask är ofattbar bra i sina räddningar. Alltså den kontrollen och balansen han har i kroppen. En “över centrallinje” förflyttning, ner till split och han håller överkroppen upp, tar en helsikes räddning med plockhandskan i rörelse och håller sig fortfarande uppe stabilt och bröstet mot banan efter han har pucken i handsken. 9/10 målisar faller på mage när dom har kommit ner till split och gjort sin räddning(sförsök). Rask hoppar upp bara.

Varför dom bästa målvakter är dom bästa och gör målvaktsarbetet se ut att va så lätt? En gemensam nämnare är att dom är atletiska. Finska och ryska hockeymålisar är ganska starka på det. Och finska målisar som har fått spela utomlands brukar förvandla till supermålisar. Av någon anledning i Finland klarar man sig med en mycke rastlös speltid, i hockey men även i innebandy. Inte så att jag har koll på läget, men dom små sekvenser jag någon gång någonstans sett ger det intrycket.

Fan vad skönt med vinster. Trött som fan men ungefär sådär 200% mindre trött än vad jag va i fredags. Helt otroligt hur man kan lura hjärnan och kroppen. Och i värsta fall räcker det att man bara lyssnar när någon annan säger att “du fixar det där.” Istället att riktigt tro på sig själv kan man lyssna och suga in budskapet från någon annan som är helt säkert att det kommer bli bra till slut. Samt det att jag behöver inte göra egentligen någonting, det är vi som ska fixa det. Jag är ingenting utan dom andra.

Och jävlar också. Jag har gjort den där lite otillåtet “fötterna först”-dykningen tiotals gånger på träningar och minns inte om jag räddad en enda skott med den… Antingen skottet är i krysset, eller rullar i mål under eller mellan benen. Egentligen ingenting man ska ens träna på men så länge man kan få nånting mellan bollen och målet får man göra det. Och helt plötsligt plockar man skottet med den urbalans-räddningen. Allt räknas.

Fattar inte helt Sochis slogan Hot. Cool. Yours. Undrar om det kan va en mindre bra översättning från ryska och blir därför lite konstig på engelska?

Har nog dödat Tandfenen i helgen. Nej, eller kanske tvärtom. Jag har gjort Tandfenen mycke glad. Skäms hur mycke jag har druckit redbull (och den har aldrig smakat så gott) i helgen och även druckit läsk för en gångs skull. Inte riktigt okej. Principet är att en redbull innan match är okej, inte annars. Nu blev det liiiiite mer…

Måste kämpa en timme till innan jag kan gå lägga mig, krypa under täcken och somna gott.

Kom igen nu Finland och avsluta den här helgen på det bästa sättet!


Azog

Ofifan. Djävulen i det sjunde helvetet. Vilken skön vinst. Helt otroligt att även om man inte ens ville och orkade kliva upp från sängen på morgonen, tar man sig till hallen och helt enkelt hittar energin att spela en väldigt bra och stablit match. Det bara går inte att ge upp, och när man väl är där ska man ge allra bästa förutsättningar åt sig själv, ge allt, kliva upp och göra sitt jobb. När alla andra ger sitt allt och krigar, det enda alternativet är att plocka fram Azogen.

Kuva

Det bästa som finns är att kunna 7 gånger sträcka händerna upp i luften och skrika av glädje. Och snacka åt sig själv sista 1,5min att “vi fixa det här, Vi fixar det här. Vi fixar det här!”

Härligt med en Simposons-marathon. Glo och dö på soffan och lagra den härliga vinstkänslan i kroppen. Helt sjukt vad kroppen klarar av när man kan bara plockar fram viljan. Och hur grymt det känns när man märker att det faktiskt går. Även om man inte riktigt orkar tro på det.

Kollade Sverige-Schweiz igår och blev lite förtjust i Henke Lundqvist. Inte kanske det mest elegantaste hockeymålvakt jag sett men det jobbet han gör innan räddningen. Helt fenomenalt. Aktivt leta efter pucken och ha koll på den hela jävla tiden. Man ser att även om han fortfarande gör sin sidoförflyttning så har han redan blicken på skottet som kommer att komma från fickan. Hans ögon är ett steg före kroppen och han ger sig en chans för ännu en räddning genom att veta var pucken är och när den kommer.

Såg sudden och straffar från USA-Ryssland -matchen. Usa:s Oshie. Fan vilken kille. Han fick lägga sex straff av alla åtta och backhand, forehand, nere, upp i krysset, tunnel… Han var tydligen ganska glad att det tog slut när han hade inte mer nya straffar. Att va så säker på så många olika typ av straffar och kunna lägga dom framför 12000 par ögon. Bra jobbat..! Oftast har man 1-2 straffar som är så bra att man kan lägga dom på matcherna. Killen plockar fram sex olika och gör 4 mål. Ryska keepern tar också två riktigt vassa räddningar. Måste va skönt att kunna avsluta matchen så…

Nu den trötta Azogen ska gömma sig i skuggorna och låta hjärnan stanna på death-frame resten av kvällen… Thank you sexan och Simpsons.


Andas

Ofyfan och djävulen i det sjunde helvetet. Det var typ allt jag hade att säga. Trött som döden och jag vet inte ens hur fan jag har klarat mig till fredagen. Okej, kanske därför att jag sov närmare 35h mellan tisdagkväll-fredagmorgon. Alltså typ hälften av veckan. Hade nog behövt sova också resten av veckan.

Varför får man inte va trött? Varför får man inte bara släppa taget och sluta orka? Blir stundtals irriterad på folk som tycker att det är ofattbar att en 24-åring idrottare kan va trött. Liksom det hade något att göra med åldern. Skulle va intressant om någon annan levde mitt liv för några veckor och se hur någon annan skulle orka. Sen är det visst så att jag är en människa som behöver sömn. Och jag blir trött om jag inte får sova så mycke jag behövde. Och sen är man på dålig humör när all energin går till att komma ihåg att andas och försöka hålla ens lite kontroll över frustrationen och paniken som vill smyga in. Känns så omoget att inte kunna hantera sitt eget liv. Skulle va skönt att kunna reboota sig själv och installera en förbättrat 2.0 version. Samt få en manual att hur man ska egentligen leva ett liv. Eller kanske manualen skulle va bättre att ge till alla andra. När detta händer, gör så här om självreparering kommer inte igång.

Började kolla repris på svenskornas hockeymatch och det var faktiskt ganska trevligt att svenskorna spelar så dåligt. Händer lite mer både framför Lundqvists och Berras mål. Men fan alltså, jag kan inte se Finlands matcher. Jag får leta efter någon spännande rysk stream att kunna kolla Finland spela. Samtidigt jag har inte ens aning när dom spelar heller… Inte synts så mycke på trean eller tian.

Önskar jag hade mer tid. Och fick energi någonstans. Livet skulle va lite lättare om man faktiskt orkade göra något. Önskar också en hel del andra grejer men första skulle möjliggöra den andra och dom två skule möjliggöra typ allt annat.


Napalm

Idag (inatt) har jag lärt mig någonting väldigt viktigt. Hur släcker man en napalm-brand. Visst är det mycke viktigt? Sånt man behöver göra lite då och då. Ännu större fråga är hur jag visste det i mina drömmar när jag inte hade kunnat direkt svara på den frågan när jag är vaken. Förutom nu. Eftersom nu vet jag. Och nu vet jag även att napalm med fosfor brinner även under vatten. Min napalm var nog utan fosfor eftersom den flammade inte upp igen. Men inte ens napalm brinner om den inte får luft så det är bara kväva elden, kräva ner den i marken. Men varför allt är så mycke enklare i drömmen? Alltså släcka bränder och hitta svar.

Har inte skissat ordentligt för evigheter och samtidigt jag har funderat om och om igen vad är den som Yrjänä sjunger om. Jag vet fortfarande inte vad den är, men jag tog fram mina pennor igår och skissade. Tänk om jag verkligen kunde skissa, rita och få pennan röra sig på pappret precis hur jag vill. Eller helst så att pennan tar kommandot och skapar någonting otroligt fint istället. Man kan inte få allt. Inte ens något ibland…

Kuva

Den har rosor i fingertipparna, den har sju själar. Den har eld i svanstoppen och läpparna är sönderkyssta. Hjärtat går inte återvinna, den är genombränd.

Hmmmhhph… Jag vill fortfarande flytta till Sibirien. Känna den oändliga tystnaden. Hitta lugnet.

 


Slopestyle

Varför får man inte tackla i damhockey? På sätt och vis förstår jag varför tjejer måste ha en galler, men samtidigt varför killar behöver inte ha det? Det ser ju lika groteskt ut när killarna saknar tänder och har svart öga. Det fattar man att det är förbjudet att tackla i junior-hockey (vet inte var åldersgränsen går), då spelarna har kanske inte hunnit växa klart. Den andra är 2m och 95kg och den andra är fortfarande 150cm och 55kg. Men varför damarna får inte tackla? Alla har ju samma förutsättningar, precis som på herrsidan.

Läste klart en bok igår. Inte kanske den bästa boken jag har läst, men det var ändå helt okej. Men fan vad taskigt mot läsaren att första 350 sidor går man framåt, 2miljoner hopp mot det ovissa, och sedan sista 30 sidor bang-bang-bang, nu ska vi bara avsluta berättelsen så fort det går. Utan någon avslutning alls. Helt plötsligt är man he–.

Farligt att kolla OS och följa twitter-flödet samtidigt. Började kolla damernas slopestyle och jag redan vet hur det gick. Och givetvis visas inte samma grenar samtidigt i Finland och Sverige. Om jag har förstått rätt så t.ex. just i slopestyle tas man bara den bästa resultatet av flera åk. Ganska gynsamt att du kan ändå vinna om du har misslyckats i ett åk, men samtidigt kan du förlora även om du gjort två mycke bra åk. Du kan göra en vågad åk och satsa allt och om det skulle gå åt skogen kan du ändå rädda läget med nästa åk. Kanske det formatet passar bra just sånt gren som slopestyle när varenda åk och varenda bana är olika och det går inte jämföra förra årets VM-bana med dagens bana i Sochi.

Fan vad det måste göra ont landa från 22m med fart rakt på rumpan på en isig backe. Men snyggt åk av Enni Rukajärvi som plockade första OS-medlaj till Finland. Tror att flesta finska medaljer kommer att komma från snowboard-grenar. Där är finskorna världsklass.

Varför det man vill göra möter inte med det man måste, borde och kan göra? Älskar att tvätta, handla och laga mat… Eller inte. Speciellt när det känns att man har den värsta bakisen utan att ens ha fått ta några goa öl. Trött och sliten av… ingenting. Den tråkiga vardagen. Tur att det är ändå söndag. Och vi fick tre poäng med oss igår.